En ny film av Jan Troell, 43 år senare

Egyptiska paretJan Troell brukar visa ett nytt verk varje år vid den årliga filmfestivalen i Båstad, antingen en ny helt färdig film, lång eller kort, eller en film under arbete. Den film han visar på söndag, den 10 augusti då årets festival avslutas, tillhör den senare kategorin.

Den har i princip varit under arbete sedan april 1971.

Då, för över 43 år sedan, höll Troell på att färdigställa ”Utvandrarna”, den första av hans två filmer efter Vilhelm Mobergs utvandrarromaner. Filmen skulle ha julpremiär detta år. Under en paus i arbetet passerade Troell Paris. Han gick på Louvren och hamnade på den egyptiska avdelningen. Där såg han en träskulptur från omkring 2 300 år före Kristus (ovan), fint skuren i nästan ett enda stycke acacia-trä, som fascinerade och grep honom djupt.

Skulpturen föreställer en man och en kvinna i steget på väg någonstans. Mannen ser beslutsam ut, full av tillförsikt men också en aning förundrad, nyfiken, forskande. Kvinnan går ett halvt steg efter honom men håller sin arm runt hans midja. Hon ser mera ängslig ut, men tycks inte vara rädd. Även i hennes blick finns en tillförsikt.

Detta 4 300 år gamla konstverk gjorde ett så djupt intryck på Jan Troell att han nämnde det i ett brev han hade anledning att skriva till Vilhelm Moberg i ett helt annat ärende när han efter besöket på Louvren kom hem till Limhamn, där han då bodde:

”Kom hem sent i går natt efter sex dagar i Paris, där jag på Louvren upptäckte de flertusenåriga egyptiska Karl Oskar och Kristina som Du ser på bifogade kort. De var utskurna i trä och gjorde ett mycket starkt intryck på mig där de stod och höll varann i handen. De skiljde sig helt från övriga, starkt stiliserade avbildningar av människor jag sett i gammal egyptisk konst.”

Under våra samtal för några år sedan inför min bok ”Regi foto klippning Jan Troell” talade vi flera gånger om det egyptiska paret. Under årens lopp hade Troell ofta funderat på att göra en liten film om människans villkor, ja hela mänsklighetens historia med denna enkla, fascinerande skulptur som utgångspunkt och med hjälp av världskonsten. Han visade mig ett hundratal bilder på skulpturen som han hade tagit vid sitt senaste besök på Louvren.

Han berättade också att han sedan mycket länge hade haft text och musik till filmen klar för sig. Det skulle vara Nils Ferlins dikt ”Vid diktens port” och det skulle vara den version som Sven Bertil Taube läste in på skiva någon gång på 1960-talet. Musiken skulle förstås vara Ulf Björlins, den som beledsagade inläsningen.

Han hade lite olika idéer för filmen, sade han.

_ En är att börja med en bild på universum och sedan zooma in mot jorden, Frankrike, Paris, Louvren och genom hela museet där man ska skymta hela mänsklighetens historia för att till slut hamna i den monter där paret står. Och sedan vistas man en stund hos dem, går in i maskhålen i träet och allt vad det är. Sist jag var i Louvren tänkte jag att man ska gå ned med bilden genom glaspyramiden på museigården, ned till myllret av människor…

Av olika skäl dröjde det innan Troell kunde förverkliga den idé han fick för 43 år sedan, men i våras gjorde han slag i saken. Han återvände än en gång till det egyptiska paret i Louvren, denna gång med sin filmkamera.

Han visar mig resultatet, en film på nio minuter, på datorn i sitt klipprum i ett före detta fryshus intill sitt hem i Smygehamn. Arbetet, klippningen pågår ännu, Troell arbetar mjukt men ändå väldigt tydligt med klipparen Oliver Lazarevski. Detta är ännu ett verk under arbete, ännu finns det utrymme för förbättringar, filmen kommer inte att vara helt färdig när den visas i Båstad.

Viktigast: det är en enklare, mer avskalad film än den film Troell tidigare hade föreställt sig. Filmen registrerar hur vår tids människor, dessa museibesökare, släntrar förbi det tysta paret i montern. De flesta fångas in, stannar upp, fängslas, förvånas. Andra hastar förbi, mer upptagna av sina egna liv än det 4 300 år gamla parets.

Filmen återvänder ofta till mannens och kvinnans ansikten. De två ser milt överseende, nästan roat på sina sentida betraktare. Troell skildrar oss genom det egyptiska parets nyfikna, forskande ögon.

Förhoppningsvis kommer filmen att visas på tv, så småningom.

FAKTA. Jan Troell fyllde nyss 83 år. Hans senaste långfilm, ”Dom över död man”, 2012 handlar om Torgny Segerstedt. Vid sidan av filmen om det egyptiska paret lägger han nu sista handen vid en timslång dokumentärfilm om den skånske skulptören Axel Ebbe. Troell börjar inom kort skriva manus till sin nästa långfilm. Den handlar om den finländska konstnärinnan Helene Schjerfbeck och han hoppas kunna börja spela in den nästa höst.

 

Kommentera